Inlägg

Porträttbild Jesper Arin av Magnus Aronsson

Respons för I Bauerskogen

Under vår sejour i Jönköping har vi fått fin respons från den vuxna publiken och en bra recension i Jönköpings-Posten. Men det viktigaste är att barnen varit uppmärksamma och följt med i berättelsen på ett sätt som jag nästan inte upplevt förut för den här åldern framförallt inte med tanke på hur stillsam föreställningen i långa stunder är. Det är också roligt att se hur väl de accepterar den klassiska musiken. Att det i denna uppkopplade tid går att nå fram med ett helt analogt format ger hopp om att kulturens traditionella form trots allt kanske också har en framtid.

Recension I Bauerskogen / Jönköpings Posten

Den tredje medspelaren I Bauerskogen

Nu när vi har haft premiär på I Bauerskogen och spelat en vecka med två föreställningar per dag så känns det som även den tredje medspelaren, publiken, har givits sin roll. I samtliga produktioner för de yngre åldrarna jag medverkat i har vi tagit in och vänt oss direkt till publiken under spelets gång för att visa at de är sedda och att vi är i samma rum. Annars är mitt svar på frågan som så ofta kommer upp hur det skiljer sig att spela för barn och ungdomar jämfört med vuxna, att det är samma sak. Det förberedande arbetet är likadant och målet detsamma att göra en berättelse så trovärdig och sann som möjligt inom de ramar som vi som skapar föreställningen sätter upp.

En aspekt som dock är påtagligt olika är publikens starka reaktioner. Till skillnad från en vuxen teaterpublik ventilerar den yngre publiken snabbare och tydligare genom både kroppsspråk och verbalt vad de tycker under föreställningens gång. För de yngre åldrarna 4-6 år som I Bauerskogen företrädelsevis riktar sig emot måste man även vara extra lyhörd för när något blir alltför spännande och anpassa det sceniska uttrycket till det emellanåt. Så samtidigt som vi öppnar upp den fjärde väggen och bjuder in dem till vårt scenrum vill det till att hitta balansen att ha kontroll på rummet och ibland kunna skärma av det för att sedan bjuda in dem igen. Att spela för en yngre publik blir därmed en bra övning i lyhördhet, en färdighet som ständigt måste återvinnas.

Kerstin Jansson och Jesper Arin I Bauerskogen

Jesper Arin: Photo: Magnus Aronsson

Spökvandring på Jönköpings Teater

Allhelgona närmar sig och med denna vackra helg fylld av minnen, TEATERis numera årliga(!) spökvandring på Jönköpings Teater. Förra året var jag med som producent men denna gången kommer jag medverka på lite andra vis men fortfarande helt utanför publikens synhåll. Det är en spännande byggnad att gå runt i och utforska och intressant att se hur ett teaterhus med alla sina skrymslen och vrår kan användas på för sätt.
Vår förhoppning är att levandegöra både husets historia och dess nuvarande rum med berättelser och upplevelser. Under spökvandringens gång kommer besökarna få en blandning av skrönor, fakta och märkliga händelser sig tilldelade. Vi ger den i två varianter en för under 12 år och en för de lite äldre. Mellan den 30 okt till 1 nov ger vi vandringen 12 gånger. För mer info och tider: Destination Jönköping

 

 

 

Utveckling av Midnattståget till Marrakech

Premiärveckan av Midnattståget till Marrakech är avklarad. En intensiv arbetsperiod inte minst för de som arbetat på och kring scenen. Att stå lite vid sidan den här gången har gjort att jag upplevt förändringarna på ett annat sätt än när man står på scenen och är en del av historien. Det har varit en inspiration att se hur öppet och förändringsbenägen arbetsprocessen har varit från både regissören och alla som på något sätt varit involverade i den konstnärliga processen hela vägen till premiären och även efter. Detta öppna arbete har också skapat en väldigt homogen spelstil där alla aktörerna är trogna berättelsens form och känns som att de  använder samma språk för att berätta historien. Något som inte alltid är givet då så många av oss letar efter att synas och sticka ut. Det är heller ingen enkel balans att behålla tron på sin egen idé och konstnärliga integritet samtidigt som man är öppen gentemot sin publik så att man ger den en så involverande upplevelse som möjligt utan att för den skulle tappa fokus på det som man själv vill förmedla och det sätt på vilket man vill utveckla berättarkonsten.

Det kommer ju också visserligen en punkt när det är bra och kanske även nödvändigt att vara lojal med sin tanke och låta den borra sig neråt i berättelsen. Att efter en viss punkt låta berättelsen vila för att se hur långt man kan komma med det sceniska  uttrycket innan man ska förkastar det. Vissa idéer kan ju visa sig vara lysande på ett längre sikt om man bara ger dem en chans att utvecklas. Men att se hur alla involverande i Midnattståget till Marrakech fortsätter dagen efter premiären att utveckla föreställningen och inte nöjer sig med vad de skapat ser jag som en otrolig styrka och inspirationen. Viljan att utvecklas på TEATERi är ett föredöme och jag ser fram emot att se en redan formmässigt egensinnig och fartfylld berättelse fortsätta växa.    

TEATERi / Midnattståget till Marrakech

TEATERi / Midnattståget till Marrakech

Jesper Arin: Photo: Magnus Aronsson

Repetition i Skåne

Dagens övningsrum för Beethoven i Stalingrad var belägen i Höganäs utanför Helsingborg. Vi börjar nu att närma oss slutrepetitionerna inför Sverigepremiären som går av stapeln fredagen den 7 september på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Även om det mesta är sig likt från den engelska versionen så har det blivit vissa mindre justeringar. Vi försöker att utveckla och tänka lite annorlunda men den större bearbetningen som vi hade som förslag strök vi dock igen.

Det är intressant hur man förkastar och försöker på nytt men ändå ibland återvänder dit man en gång redan varit. Förhoppningsvis ser man dock den nygamla platsen i ett litet annat sken. Vårt mål är att hela tiden hitta andra vägar i såväl texten som musiken under resans gång och på så vis fördjupa berättelsen.

Repetition av Beethoven i Stalingrad

Ny trailer för Beethoven i Stalingrad

Nu har vi klippt en ny trailer för Beethoven i Stalingrad. Det inspelade materialet vi har än så länge är på engelska men den 7 september kl 19 så har vi Sverigepremiär på den svenskspråkiga versionen av föreställningen.
Välkomna till FRISCEN på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Föreställningen spelas också den 8 sep kl 18 och 9 sep kl 16.

 

Beethoven i Stalingrad. Design: Anna Sigurdsdotter

PM – Sverigepremiär för Beethoven i Stalingrad

Pressmeddelande 2018-08-23

Föreställningen som spelats för utsålda hus på Edinburgh Festival Fringe kommer till Kulturhuset/ Stadsteatern i Stockholm. Uppsättningen blandar traditionellt teaterspråk med innovativ tolkning av klassik musik för att skildra krigets vansinne och konstens förmåga att lysa upp den mörkaste avgrund.

”När du får detta brev så lyssna noga till det
kanske kan du höra min stämma viska”

Stalingrad, julafton 1942. Kriget har förvandlat levnadsglada pojkar till härjade män. Tolv soldater firar kvällen tillsammans. De tar avsked med berättelser som berör kärlek, tro och hopp.

Beethoven i Stalingrad baseras på brev som skickades med sista transporten till Tyskland innan den 6:e armén var helt omringad av ryssarna. Soldaternas berättelser, framförda av skådespelare Jesper Arin, interfolieras genom hela föreställningen med delar av Beethovens Appassionata. Pianosonaten framförs live av den skotske violinisten Ian Peaston på elektrisk fiol och med digital teknik. Peaston har lovordats för sitt innovativa sätt att närma sig och framföra klassisk musik i sina egna projekt som essens:1 och Violin Variations.

Föreställningen kom till utifrån en bok med brev från Stalingrad som Arin fann på ett biblioteks utrensningshylla dagen efter han sett ett TV-inslag om kriget i Tjetjenien. Reportaget handlade om effekten kriget får inte bara på de omedelbara offren utan även anhöriga. Kombinationen av soldaternas utsatthet och hur kriget drabbar alla i dess närhet oavsett vilken sida man slåss för blev utgångspunkten för berättelsen som mynnar ut i den enorma kraft och betydelse konsten har för människan.

Beethoven i Stalingrad presenteras av Arin Teaterproduktion i samarbete med TEATERi vars uppsättning Ankomsten valdes ut till Scenkonstbiennalen 2017.

Sverigepremiär 7 september kl 19 på FRISCEN Kulturhuset/Stadsteatern.
Spelas även 8 sep kl 18 samt 9 sep kl 16.
Information och bokning: Jesper Arin  producer@arin.se  tel 0737080496

www.arin.se

Jesper Arin. Photo: Magnus Aronsson

Inspirerande konstbesök

Mindre än tre veckor till Sverigepremiären av Beethoven i Stalingrad så fortsätter förberedelserna inför föreställningarna på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm. Även om vi redan gjort två rundor på Edinburgh Festival Fringe och också spelat Beethoven i Stalingrad i England så fortsätter vi att göra vissa förändringar i produktionen. Vår förhoppning är att kunna utveckla föreställningen  genom att fördjupa känslointrycken och göra berättelsen skarpare i sitt uttryck. För att inte fastna i gamla mönstren hur man gjort tidigare är det då givande att få intryck från olika andra håll som dokumentärer, filmer men så klart även musik och konst.

Får några helger sedan var jag därför på Liljevalchs för att se Lars Lerins senaste utställning. Det var gott om rum med olika bilder som var intressanta men inte minst hans stora målningar från kriget i Syrien var väldigt drabbande. Att ha förmågan att skapa något som samtidigt känns så disparat och detaljrikt men samtidigt lyckas fånga en helhet på samma gång är otroligt imponerande och fängslande. Den visar även på hur det impressionistiska uttrycket kan ge ett starkare uttryck än ett dokumentärt fotografi som avbildar verkligheten så som den ter sig för ögat i stunden.

I vår föreställning försöker vi att blanda de två uttrycken, de dokumentära texterna med en impressionistisk tolkning av Beethoven. Vi vill genom detta försöka fånga både känslan av en värld i kaos och kraften i konstens styrka. Välkommen den 7-9 sep till Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm för att se Beethoven i Stalingrad.

 

Bild från kriget i Syrien

Lars Lerin, foto av målning från utställning på Liljevalchs, Stockholm.

 

Workshop i Uta Hagens teknik

Efter några dagar i Helsingborg med insupande av föreställningar och seminarier som åskådare var det igår dags att själv förmedla idéer till åhörare. Denna gång på Per Brahegymnasiet i Jönköping och en workshop i skådespelarteknik baserad på Uta Hagens metod. Hennes metod eller teknik används världen runt men som har sitt epicentrum på HB Studio i New York. Jag utbildade mig själv där under -90 talet då jag hade förmånen att få studera för bland annat Austin Pendleton, en av New Yorks mest framträdande teaterprofiler som även är verksam på film och tv.

Det är en utmattning men framförallt väldigt roligt att få möjligheten att vidareförmedla de tankar och metoder som betyder mycket för mitt eget konstnärliga uttryck. Min utgångspunkt är visserligen att använda det som fungerar för mig själv i varje given kontext snarare än att hålla mig strikt till en ”metod” men samtidigt är det skönt att ha en fast grund att utgå ifrån. Hagens teknik och inte minst övningar är på ett sätt väldigt enkla och avskalade men ger möjlighet till att kombinera på många olika vis. De går också att använda igen och igen utan att man någonsin blir färdiga med dem. Det går alltid att fördjupa sig vilket är spännande. Fördelen med att få möjligheten att använda dem i undervisning är ju att man också måste spetsa till sina egna teorier och ifrågasätta sin egen kunskap något som förhoppningsvis kommer till gagn vid nästa föreställning.

Sedan visade sig Jönköping från sin allra vackraste sida!

På väg till workshop på PB Gymnasiet i Jönköping.